Har laddat dala-batterierna hos familjen!

Hej på er! Är hemma från en härlig helg i Dalarna med familj och dala-luft! Det är något speciellt med att komma hem, när tåget rullar in mot Ludvika och man ser de blånande bergen i bakgrunden, som Dan Andersson skrev om, då känner man sig hemma. Samtidigt kanske man inte skulle uppskatta det lika mycket om man bodde där jämt...men hemma finns ju alltid där så man kan åka hem och ladda batterierna...det är det som är så bra:) 

Det blev en dag i Ludvika med mamma, bröder, Uffe och katten Sture, lite shopping på Kupolen i Borlänge med mamma, och en dag i Borlänge hos pappa. Idag gick jag och pappa en lång promenad längs Dalälven och pratade om våra konserter i sommar. Vi skrev en ny låt idag också, vi är så sjukt produktiva när vi ses, riktigt skoj! Ambitösa och framåtdrivna, sådan far sådan dotter, otroligt lika är vi på många sätt, men inte på alla sätt, verkligen inte.... Vi rök ihop i helgen också, pappa kan liksom bli lite för mycket ibland och då får man säga till, men nu ska vi inte ses på två veckor så då kan man vila upp sig lite..hehe... Var sak har sin tid! Men det är viktigt att de finns, familjen, vad vore man utan dem...ingenting faktiskt, för då skulle ju inte jag finnas!   

Ta hand om er därute! 

Vårkänslor!!

Åh vad underbart det är med vår, man blir 20 kg lättare! Och alla dessa underbara dofter,  det är något i luften...man blir alldeles kär i varenda människa man möter!! Nu kan det väl inte vara så svårt att hitta den rätta, eller?

Apropå kär, så blev jag nästan kär i en telefonförsäljare idag, är man desperat då eller? Han lät så himla trevlig och hade ett billigt erbjudande på tidningen Amelia över sommaren plus att man fick 900 kr i presentkort när man bokar hotell någonstans i Sverige.  Jag höll på att fråga av bara farten om han ingick i presentkortet men fick bita mig i tungan. Men tänk om jag hade gjort det, vad hade hänt, tänk om han hade nappat, vaddå coolt sätt att dejta nån! Det kanske var mina drömmars prins!! Tror ni jag tackade ja till erbjudandet? Självklart! Fick jag någon dejt? Självklart inte, vågade inte fråga....

Apropå sådana där telefonerbjudanden så har jag lovat mig själv att tacka nej till sådana, det här fick bli det sista... Det är det där att det är så svårt att tacka nej, man kan ju alltid missa något! Men jag har blivit mycket bättre på det faktiskt, man hinner ju aldrig läsa alla dom där tidningarna ändå....Sköna hem, Hennes, Amelia, Hälsa o.s.v. men det är alltid så fina premier!

Säkert blir det hundra gånger dyrare än om man går och köper den där premien om man verkligen behöver den, vilket man säkert inte gör! Många bäckar små blir ju mycket pengar till slut och student är man också... Borde hålla i slantarna lite bättre, jag är så impulsiv av mig...ingen ekonom direkt, men alla kan ju inte vara det! 

Inget sommarjobb har jag heller, ska leva på våra spelningar i sommar, men vi heter ju Livnära, så det ska väl gå bra ;) För övrigt så ser jag fram emot våra spelningar som sjutton, ska bli så kul att möta publiken och för första gången ha konserter med helt egna låtar, ska bli så spännande att se hur låtarna blir mottagna. Och jag och Kajsa som spelar fiol i bandet har också en teori: Att ha band måste ju vara ett utmärkt sätt att ragga, killarna kommer ju att flockas som groupies runt oss, två singeltjejer som spelar visor och folkmusik, kan det bli bättre?  Ja det ska bli intressant vad som händer den här sommaren......

Först ska vi njuta av den här härliga våren och gå ut och vara kära!!

Kram!

Hello Bloggvärlden! Here I come!

Jag har ännu inte gett mig in i denna blogg-värld, men nu tyckte jag det var dags att delge mina kloka tankar även inom detta forum;) Har tänkt länge på detta att starta en blogg och nu var tydligen dagen kommen. Jag skriver ju låttexter också, men här kan man ju kanske nå människor lite fortare, innan jag släppt min första platta med mina och far mins låtar. Vårat band heter Livnära, lyssna gärna på www.myspace.com/livnara.

I mina låttexter reflekterar jag över livet som är helt fantastiskt men också väldigt underligt. En del av mina texter handlar också om kärlek och det här mysteriet att hitta den rätta. Jag tycker detta är väldigt intressant och har pratat med en del singelkompisar om detta. Hur kan det vara sååå svårt att hitta någon, jag fattar bara inte... Innan jul träffade jag en kille på en dejtingsida som jag verkligen trodde var mina drömmars prins, men nejdå, varför ska man få vara lycklig och bara ha det bra, han bara slutade höra av sig. Det är som att man inte kan vara lycklig i dagens samhälle som är så otroligt fixerat vid förbättring. Man kan hela tiden bli lite snyggare, hitta nåt bättre, bli lite lyckligare. Det är ju för jäkligt att det är så här!

Var så säker, jag kommer att skriva mer om detta fenomen!!

Det känns faktiskt lite som att komma hem igen att ha börjat blogga. Jag har skrivit dagbok under hela min uppväxt och nu inser jag hur mycket jag saknat detta!!

Jag har ingen aning vem eller vilka som läser detta, men här kommer jag att synliggöra en del av de tankar som rör sig i mitt huvud, vilka är väldigt många, jag är en riktig filosof som betraktar min omvärld och försöker lista ut varför saker och ting är som det är!

Vi hörs!!